Helgen har varit...ja, vad ska man säga....tråkig!!! Har varit otroligt rastlös men inte haft någon inspiration att hitta på något. Varit lite småsur och gnällt på Hunken från och till...Varför kan man fråga sig egentligen.

Jag vet att rastlösheten och irritationen kommer från min oro över pappa. Nu verkar det (peppar peppar) som om det kanske inte är så mycket att oroa sig över. De har röntgat hela kroppen på honom och inte hittat något annat än några (troligtvis) ofarliga cystor på lever och njurar. I fredags kväll efter en behandling med antibiotika intravenöst så mådde pappa så bra att han fick tillåtelse att åka hem på permission över helgen om han kunde komma in en gång om dagen för att få medicin, det tackade han glatt för och åkte hem. Idag (förmodligen just nu) är han tillbaka på avdelningne lagom till ronden för att se om han blir utskriven. De måste ju fortfarande ta reda på varför han blev så dålig och fick jättehög sänka. Ingen vet det ännu tyvärr! Bara att vänta och se men jag känner mindre oro över detta nu iaf=) Dessa cystor de hittat på honom hittade de även på mig då de röntgade efter älgkrocken men jag har dem bara på njurarna.

Trots allt jäkla drama som varit har mitt socker hållit sig perfekt! Jag är så otroligt tacksam över det. Jag har fått ordning på mina höga värden nu. Vaknar på 5-6 mmol/L varje morgon efter lite justeriongar på pumpen, Yes!!! Har haft en del känningar men det ska finjusteras lite innan varje måltid så slipper jag nog det också sanrt=) I dagsläget är jag mer störd och oroad av höga värden än låga, har fått in en fin känsla för när det börjar sjunka så mina känningar blir inte så allvarliga.

Igår var vi på Brukshundklubben och aktiverade tikarna. Det blev en uppletanderuta för dem och jisses vad det är kul att se dem jobba. Nisca var jätteduktig att leta efter de två första sakerna men på tredje utskicket ville hon inte riktigt söka av hela rutan. Jag fick gå med henne ut som stöd men hon bara höll på att fjanta sig. Det visade sig senare att jag låg lågt i blodsocker, min lilla älsklingtjej känner sånt och prioriterade bort det roliga i att få söka för att hålla koll på mig, hon är en toppenhund!!!!! Inte förrän jag var så nära saken hon skulle hämta att hon kunde hålla koll på mig, hämtade hon den. Hon visste precis var den låg ju=)

Idag ska jag försöka att ta det lite lugnt, har haft sk*tont i axeln inatt och sovit max två timmar så det känns nu vill jag lova!

Ha en bra dag!

Tjing!