Att gå på lina...

I helgen har vi varit iväg på en hundsammankomst hos vår uppfödare. Vi tog husvagnen och hundarna med oss i fredags redan. Helgen har bestått av lydnadsträning och mycket spårarbete. Nisca älskar att spåra och är riktigt duktig på det. Det har varit oerhört roligt och krävande. Man lägger spår i terräng, går dem och följer med och tittar när alla andra spårar för att lära sig nya saker. Mycket transportsträckor mellan momenten och en del längre promenader för rastning och avslappning.

Jag visste att detta skulle ställa krav på min diabetes. mycket motion från morgon till kväll...I mitt huvud så skulle jag testa ofta och succesivt ställa ner basalen så jag slapp känningar. Med all motion på dagarna tänkte jag att lördagkväll när det var planerat en kräftskiva med lite gott att dricka så skulle jag äta och dricka som jag ville och ge insulin därefter, inget diettänk under lördagkvällen alltså=)

Jag testade ofta under hela lördag förmiddagen och låg riktigt pressat. Vid lunch hade jag redan haft 4 känningar...Inte kul. Ställde ner rejält inför eftermiddagen och fortsatte att ligga lågt och få känningar hela tiden. Gud, så tråkigt det är när det blir så där. Jag kände att det var svårt att delta till 100%. Nisca jobbade jättebra men jag var helt slut!
Vid middagen (kräftorna) hade jag så lågt socker så mätaren visade LOW, tog inget insulin till maten utan tänkte att jag tar till tilltugget efter maten. Drack 2 öl under kvällen och åt några bitar godis. Kände av ölen riktigt mycket eftersom jag hållit dieten så länge och inte druckit en droppe alkohol då...
När vi gick och la oss i husvagnen hade jag plötsligt 23,3 mmol. En riktig rekyl förmodligen efter att ha legat så lågt hela dagen. Inte vågade jag korrigera så mycket som pumpen föreslog eftersom jag druckit också så jag tog hälften av enheterna...

På morgonen vaknade jag med 18,8 mmol....Va fasen!! Söndagen hundträning gick trögt för mig. Jag mådde riktigt dåligt och låg jättehögt hela dagen.

Ibland önskar jag att man hade en boxarpåse att få avreagera sig på. Slå skiten ur Diabetesen!!! Hela lördagen kantades av låga värden, det förstörde en oerhört lärorik dag. Söndagen tvärtom, då mådde jag dåligt åt andra hållet. Trött blir man!

Jag tycker att livet med diabetes är lite som att gå på lina. Vad man än gör så finns den där och kan rubba balansen för en...Det är bara att kämpa på och hoppas att linan blir bredare med tiden!

Hoppas ni andra haft en bra helg!

Tjing!

Kommentarer
Postat av: Anna S

Hej Hanna. Håller med, att ha diabetes kan vara som att gå på lina som är skakig ofta.

Vad jobbigt för dej med de höga och låga värdena. Ibland blir det inte bra hur man än försöker.



Jag upplever ofta att människor runtomkring mej inte är insatta i vad diabetes typ 1 innebär. Gör att jag känner mej "jobbig" som måste ta hänsyn till och att jag blir påverkad av diabetesen.



Jag försöker förklara ibland men det känns som jag får skulden. Vissa förstår inte vilken konst det är att ligga rätt i blodsocker med allt som påverkar.

2011-09-12 @ 10:09:21
Postat av: Hanna

Håller helt med dig i detta. Men det är bra ändå att internet finns. Jag har märkt att det är några i min närhet som gärna läser och faktiskt börjar greppa vilken balansgång allt är=)

2011-09-21 @ 09:41:11

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback