Har öroninflammation som värkt hål... Jag trodde i min enfald att det bara var barn som fick sånt här...för att de är mindre...och har mindre öron att ha ont i...eller nåt sånt=)

Måste väl ändå, i min tycksyndommigkavalkad erkänna att det är bättre idag än igår. Febern är nere på hoppomlivetnivåer (jag är döende vid 38 grader;), örat är ok efter att det värkt hål så jag tror att jag klarar mig utan penicillin. Mitt största bekymmer är neurografiundersökningen imorgon, jag kan inte missa den då får jag vänta i 3 månader till om jag har otur. Bara att pallra sig dit och hoppas att det går fort.

Mini var grymt avundsjuk på min öroninflammation imorse, han vet minsann att man får glass och obegränsat med filmtittande om man har det, man kan även förhandla till sig godis om kåvepeninet smakar blä...mitt i veckan liksom. Jag fick en lååååång hejdåkram imorse innan hans färd till skolan. "Oj, vad du är gullig med mamma när hon är sjuk" säger jag. "Tyst mamma, jag gnuggar öra, hoppas jag blir smittad nu" säger spelevinken och skuttar iväg mot skolbussen, ha ha ha!

Storis hade en ganska skön kommentar också innan han gick: "Håll koll på sockret idag så du inte är hög och sur när vi kommer hem". Yes Sir! Har hållit koll, duttat lite hit och dit och faktiskt klarat att hålla mig på bra nivåer. Pumpen ställde jag upp till 150% igår kväll redan, vaknade med 7,4 mmol/L och det är jag nöjd med=)

Nu är det dags att krypa ner i soffan och ynka ett tag innan barnen invaderar huset igen.

Kör på med 30-dagarslistan imorgon igen.

Tjing!