Idag hände en tragisk trafikolycka bara ett stenkast från vårt hus. En personbil frontalkrockade med en lokalbuss och en passagerare i bilen avled=(
Jag känner inte denna person alls, vet bara att han blev 24 år gammal, han var inte från trakten. Detta gjorde mig påmind om hur skört livet är ibland och hur viktigt det är att ta vara på det. Det kunde lika gärna ha varit jag som dog, väglaget på just det stället är känt för att vara lurigt, inte lätt att veta om man kör där första gången, har själv fått sladd där flera gånger trots att jag hållit mig långt under hastighetsbegränsningen.

Det var inte långt hemifrån som jag krockade med älgen, nu när jag tänker tillbaka på det så var det en rad händelser (slumpen?) som gjorde att jag ändå klarade mig... Mina barn kunde ha varit utan mamma och någonstans i det här landet sitter en mamma förmodligen och gråter över sin förlorade son. för djävligt!

Uppmanar er alla att krama lite extra på dem ni älskar och lev i nuet! Det ska jag göra!

Har inte så mycket mer att skriva just nu.