Skulle allt vara som vanligt igen...Jag skulle jobba, Hunken skulle jobba, barnen skulle gå i skolan och allt skulle vara vardag...

Hunken jobbar och barnen börjar skolan på onsdag så lite vardag blir det igen. Jag ska vara hemma och sjukgymnastisera fram till den 30/8 till att börja med...Än så länge hänger axelsmärta och nackstelhet kvar envist. Känns så där kan jag säga....

Håller på att titta runt hur mycket det kommer att kosta att laga bilen, blir dyrt=( Känns så jävla onödigt att slänga ut så många tusenlappar på en bil som jag för det första inte vill köra och för det andra inte kan köra just nu.

Jag har gjort två bilresor in på 4 km sen olyckan och hela min kropp skriker Jag vill inte! Jag är rädd och litar inte på min kör- och reaktionsförmåga...Just nu känns det som jag lika gärna kan klippa körkortet. Ska tillägga att jag inte är rädd att åka bil med andra, har åkt med Hunken flera gånger och det är ok. Jaja, den som lever får se om jag rattar nåt mer...

Nu ska jag ta mitt kvastskaft och göra mina dagliga övningar=) Duktiga jag!

Tjing!